UPDATE

 
I tisdags blev F av med gipset!
Gud vilken lättnad- det hade ju lika gärna
kunnat bli 10 veckor med gips som 4.
Men nu måste vi ta det försiktigt i 4 veckor,
lika lång tid som gipset satt.
Han har inte velat stå på benet än och vi
märker att han har lite ont fortfarande.
Så han verkar vara försiktig och tack gud
för det! Inte lätt att säga till en tvååring att
ta det lugnt haha.
 
 
Men vi måste fortfarande bära honom överallt.
Dock kan han hasa sig fram och tillbaka 
mellan rummen på rumpan, så snart är
han nog uppe på benen igen!
Han är nog väldigt less på att inte kunna
röra sig som vanligt.
 
Så var det nästa grej, (för det måste ju alltid 
vara något eller hur?), F har fått ett granulom
på huden där knappen sitter.
För några veckor sedan såg det ut som en
extra hudflik som satt fast vid knappens
ingång till magen, det var rött och vätskade.
Vi ringde in och de sa att vi skulle avvakta,
att så länge han inte fick feber så var det
ingen fara.
De tänkte att det var jobbigt att ta med
honom i bilen ned tanke på benet.
 
Men sen en dag var denna hudfliken blivit
till en röd liten böld.
Vi fick panik och ringde avdelningen samt
skickade en bild till dom.
De sa igen att det inte var farligt och att
de skulle titta på det när vi ändå skulle
åka dit efter några dagar.
När vi kom dit sa läkaren att detta granulom
är kroppens sätt att försöka få bort/täppa
till knapphålet. Det är ärrvävnad som bildas.
 
Så nu ska vi smörja med kortisonsalva
enligt ett schema och se om det hjälper.
Men bara några dagar efter att vi började
smörja så vaknade F en natt och grät och
skrek: "aj mage, aj peg!" och det kom
mörkare vätska från knappen.
Detta troligtvis för att knappen ligger och
skaver på granulomet och det blir som
ett sår.
 
Nej fy, nu är jag så less på att nya
problem alltid ska dyka upp.
Att vi aldrig får varva ner och försöka få
ihop någon form av en normal vardag.
Vi är så trötta allihop..
 
BARNCANCER | barncancer, granulom, knapp, leukemi | | 2 kommentarer |

SMASKARNA

 
JA, jag kan ju börja med att säga att jag
hade blandat ihop några datum- så vi skulle
inte till ortopeden/barnröntgen idag.
Det är inte förrän nästa vecka tyvärr..
 
(En glad kille på promenad i Slottis!)
 
Däremot var vi på logopedmottagningen
på barnsjukhuset idag, där F har fått en 
plats i en liten grupp som kallas smaskarna!
Det är exakt vad det låter som; en lära-äta
grupp för barn som har svårt för mat.
De sjöng lite sånger om mat, barnen fick
mata en handdocka i form av en hund,
läste lite böcker och så åt vi lite fika på
slutet. 
 
Det verkade som att F tyckte att det var
roligt sen efter ett tag då blygheten släppte.
Han smakade på gurka, pepparkaka och
majsringar, precis som de andra barnen!
Dock märker vi ju att F ligger långt bakom
de andra barnen, då han inte äter särskilt
mycket. Speciellt nu när han tappat
aptiten och nyfikenheten efter benbrottet.
 
Men vi kommer fortsätta i gruppen och
hoppas att det kommer hjälpa!
Det är ju kul för honom bara att få
socialisera sig med andra barn.
 
Just nu längtar vi bara tills nästa vecka
då vi förhoppningsvis kan ta bort gipset.
Det här är inte kul, varken för F eller oss.
Han måste få leka och röra på sig som
vanligt snart, innan han blir ännu mer
deprimerad.
Så håll tummarna för oss då!
 
Måste bara få berätta nåt så underbart
som hände idag..
F sa något som jag har längtat så efter
att få höra: "Älska dig mycke mamma".
Den känslan!
Min fantastiska kille- som jag älskar dig
också. Unconditionally.
 
 
BARNCANCER | barncancer, bebis, leukemi, logoped, mamma | | Kommentera |

TUFFA TIDER

 
 
F mår inte bra just nu.
Även fast, som jag skrev i förra inlägget,
så är han glad varje morgon och delvis
under dagen.
Men vi märker ju på honom att livet inte
är roligt just nu.. Det är riktigt hemskt att
se sitt barn så nere.
 
Samtidigt som livet är riktigt tufft nu pga
F's ben så kan jag inte sova på nätterna.
Mina grannar väsnas från sen kväll till tidig
morgon. Ofta väcker de även F, ibland 
flera gånger per natt.
Dålig hjälp från HSB är det också, känner
mig så sjukt besviken på föreningen.
Kan jag inte få ha lite tur någon gång!?
Kan inte vi bara få slappna av lite nu efter
allt vi har varit med om- och bara få vara?
 
Detta är anledningen till varför jag inte har
skrivit på ett tag. Jag är helt slut.
Det är flera andra saker också som jag bara
inte får ordning på. Typ mitt liv.
Det är inte lätt att komma tillbaka till det
normala, särskilt inte när det inte känns
bra att ha F på dagis än pga maten.
 
21. september har vi återbesök hos barn-
röntgen och ortopeden.
Hoppas för allt i världen att F blir av med
gipset då! Jag vill att han ska bli glad igen.
Min fina, busiga, underbara pojke!
 
BARNCANCER | | En kommentar |